Syntolkning är att beskriva en visuell företeelse för en synskadad publik. Film, teater, sport, vägen till affären, konst, människor, tv, dans, lokaler – allt kan syntolkas och med syntolkning får den synskadade publiken mycket större behållning av vardagen, omgivningen och föreställningen.
Det viktiga är att ge publiken möjlighet att skapa sig en bra bild av hur något ser ut. ”Ett jättestort hus” säger inte så mycket. Bättre är att berätta hur många våningar huset har, och hur många fönster det är på bredden.
På bilden här intill syns jag i helfigur. Jag sitter på en träbänk med vänsterbenet över det högra. Jag har huvudet lätt på sned åt mitt vänster och ler med munnen stängd. Jag har svarta slitna boots, blå jeans, svart skinnjacka med bred sjuttiotalskrage, och en svart topp som skymtar under en lång scarf i beige nyanser som jag lindat och knutit löst runt halsen. Jag har ett par solglasögon i mitt blonda hår, som jag har flätat i två flätor. Luggen har delat sig till en mittbena. Jag har händerna i knäet. Jag är ljushyad och ganska lång, 179 centimeter, och normalbyggd – varken smal eller bred.
Bänkens smala gyllenbruna slanor når över mitt huvud och både upptill, nedtill och i vinkeln mellan rygg och säte är bänken mjukt rundad. Bakom den, i bildens överkant, skymtar träd och ett bostadshus på Roslagsgatan i Stockholm – bänken står i Monica Zetterlunds park.
Den här syntolkningen är detaljerad – tid, utrymme och intresse styr alltid hur omfattande en syntolkning ska vara. Vad som är viktigt i en syntolkning utgörs också av sammanhanget. En kort syntolkning av samma bild skulle mycket väl kunna vara: ”En ganska lång blond kvinna sitter på en träbänk. Hon har ena benet över det andra och ler mot kameran.”
Jag skriver syntolkningsmanus till tv och film, håller föredrag, och livetolkar teater, film och show. Jag har en bakgrund som journalist vid Skånes Taltidning, en podcast/cd-tidning som riktar sig till synskadade, vilket gör att jag har en van radioröst och känner till vad publiken har behov av att få veta.
Jag har arbetat med syntolkning sedan 1998. I flera år verkade jag som självlärd, men 2015 gick jag en kurs för att få papper på mina kunskaper: syntolksutbildningen vid Fellingsbro folkhögskola. Lyssna på Dodo Parikas intervju med mig och Petra Skoog och Lotta Lagerman, om syntolksutbildningen på Fellingsbro folkhögskola. Publicerad i Skånes Taltidning nummer 1-2016 (nytt fönster).
Lista över min produktion som syntolk
Syntolksutbildningen vid Fellingsbro folkhögskola. (Nytt fönster)